Idag har jag känt någon skum tröttblandad pigghet. Som om min hjärna är trött, kroppen egentligen är pigg, men eftersom hjärnan lagt av skickar den fel signaler till kroppen. Mitt sinne är piggt men jag fick släpa mej upp för skoltrapporna idag. Jag har troligtvis sovit för lite. Eller inte troligtvis, jag har sovit för lite. Jag behöver runt 8 timmar per natt. Det har jag inte fått.

Jag har massor av skolarbete, men ändå lyckades jag med att inte plugga speciellt mycket alls under helgen. hm.. Fast iof pluggade jag nog tillräckligt, för det gick okej på båda engelska redovisningen och idrottsprovet idag. Eller jag hoppas det gick bra i varje fall.

Har haft ganska fullt upp i helgen, och fått stressa en del. Fast mycket ta det lungt har också varit inblandat. Ta det lungt utan plugg, jag har liksom inte vart hemma överdrivet mycket...
I fredags hade jag, Fanny, Artur och Patrik spelkväll. Som på det gamla goda 1800-talet ^^ Vi körde Idol-spelet. Kul kul! Tyvärr vann jag inte... Men sen körde vi tecknet, och OJ vad vi var så överlägsna!! Vi var så överlägset bra att det var läskigt åt det! *skryyyyt* Jag och Fanny körde tillsammans, och när vi hade vunnit halva kortleken hade det 0 kort. Hahaha!! Fast då lyckades de plötsligt vinna ett kort. En 2:a. En ruter tvåa till på köpet. Det lägsta kortet i hela leken. Snacka om flyt. Fast sen tog de med lite tur två kort till.

I lördags gick jag, Karin och Morgan (storesyrra + sambo) på kvarteret skatan-teatern. Älskar den serien! Så skum humor, precis som min! XD Den var rolig! Hahhaa, när de sjöng.

Du är det fulaste jag vet, du är det fulaste i vääärlden....
Du är det äckligaste jag vet, du är dte äckligaste i världen. du är som grisarna, som soporna som någogningthds, som en blandning mellan bajs och danska ostar.
Eller:
Ingen kickar statsråd som han, Reinfeldt, Reinfeldt.... Jag älskar dej det var väl snällt. Fredrik John Reinfeldt.

Sen gick vi till nån resturnag och åt. Och som sagt: Oj, vad jag kan få i mej mycket. Jag överträffar mej själv hela tiden. Fast förrätten var gaanska stark. Kommer lukta vitlök i cirka 2 veckor till...
Sen när vi gick hem (hem och hem, åt hållet som var hemåt) så gick vi förbi en kyrka som var upplyst och kyrkklockan börja "klämta".  Jag bara såg det och jag har ett sjukt bra spökfilms senario.
Jag sa det till K + M, och efter det såg vi allt med skräckfilmsögon. Fast Morgan envisades hela tiden med att man skulle åka tillbaka i tiden till olika världar och platser. Snubben har spelat för mycket tv-spel.
En sisådär halv timme innan 10 tog jag en sväng förbi Artur. Där mötte jag som hastigast en av hans polare, och fick en väldigt härlig och informativ hälsning med honom. *host*. Hahha, lite komiskt var det iaf!

Och så till igår. Skiddagen. Vi (Jag, F, A, P) åkte skidor (okej jag åkte skidor, de andra snowboard) i hammarbybacken. De har ju ungefär inga backar. Lite enformigt i längden, men kul! Ramla dock 2 gånger. Varav en gång som jag inte förstår hur jag kunde ramla, och varav en gång jag fick snö överallt. huuuu...
Jag har tidigare sagt att jag hatar liftar, och jag gör det ännu mer nu!! Höll seriöst på att ramla 70% av gångerna jag åkte i den vänstra ankarliften. Hatahatahata.
En av gångerna var riktigt hemsk. Kommer ha seriösa men i hela mitt liv.
Jag "hoppar" på på den högra delen och artur på den vänstra. Atrur flyttar sig väldigt mycket löverdrivet till vänster. Hans ursäkt var att han hjälpte mej att komma på bättre. Nej, du hjälpte mej att ramla bättre! Efersom jag nu inte har någon lift bakom mej överhuvudtaget, och det verkligen känns som jag ska ramla av (vill också klargöra att jag har verklig fobi för att tamla i liftar) börjar jag skrika... piinsamt...
Men på något mirakulöst sätt lyckas jag hamna framför ankarliftsgrejen igen. Men nu har jag saxat mina skidor över hans snowboards, och vi skulle gå mot ett säkert fall om jag inte grejade allt på en hundradels sekund. Eftersom det känns som om jag ska dö börjar jag skrika igen... Euhmmm...
Man jag får en inre vission, och vet att jag bara måste klara det här. Och.. jag lyckas!!! Yeyy! Jag hamna rätt! Och då stänger de av liften. Då är det så dags, när jag väl ordnat upp allt. Lite efter. Lite pinsamt att de stannar liften pga av oss... eller mej.. Nej oss.

Fast det var hemskare på kungsberget då ankarliften fastna i min jacka oah drog upp mej en bit.
Fast Fanny och Patrik var ommöjligt ännu värre. Han vägra vänta med att krama Fanny tills de kom ut ur liften. Eller okej då, han ramla på henne två gånger i rad när de skulle på liften XD

                                    

Hittade de här bilderna i ett fotaalbum, för några veckor sedan. Fick lust att fota av dom, för pappa har inte lärt sej hur man använder scanerna som vi haft i över ett år nu....

---

Det perfekta skräcksenariot jag diskutera om i lördags. Kopiera ej. Då jävlar.

Det är typ höst och kallt ute. Till höger om dej ligger en stor, gammal, upplyst kyrka. Det är natt, och det enda ljuset kommer från gatlamporna, kyrkan och månen. Du går på en kullerstensgata och rutomkring dej ligger dimman. Kyrkklockan slår 12 slag.
Vinden börjar plötsligt vina och den tilltar. Löven på marken blåser upp i en båge. Gatlycktorna över dej börjar knastra och flimra till, med en smäll slockar dom.
Svagt, någonstans framaför dej kan du nu ursklija ljudet av hästhovar som klapprar mot marken. Du kisar och försöker se något, men det enda du kan se är dimman som ligger tät.
Ljudet blir starkare, men fortfarande är det tomt. Nu är ljudet så nära att du är säker på att du i normala fall skulle se hästen. men du börjar förstå att det här inte är något normalt fall. Klappar, klapper... Ljudet har åkt förbi dej. Du vände dej sakta om och *PANG* (det låter inte pang, men för att klargöra den plötsliga händelsen)
DÄR står hästen!!!!!!! En svart häst ska det vara.

Jag kom på flera sjukt bra scener.